Dumsnutten är det där vi redan vet och inte vill höra en gång till. I ett vanligt samtal är det ganska lätt, det brukar räcka med ett snabbt "Jo, jag vet". Bokläsande människor har alltid kunnat bläddra vidare eller välja något annat från hyllan. Värre är det med etermedia. I tre kvarts sekel har vi lidit under dumsnutten. Dumsnutten undervisar oss om det som vi ofta redan vet, ända till pinans sista punkt. Och på bestämda tider på dagen dessutom. Det har varit långt från bokens och tidningens frihet.
Nu har det lättat. Efter tio års utveckling har den nyhetsintresserade medborgaren samma överblick och frihet som nyhetschefen vid teleprintern hade tidigare. Ensam. Snart kommer det att släppa helt när digital-TV kommer.
Den mentala omvälvningen har skett mot alla politiskt korrekta odds. Det har varit precis en sådan sak som mediala grindvakter lägger sin själ i att stoppa.
Dumsnutteriet är värst i TV. Varför? Ofta förbrukas minst halva nyhetsinslaget med att journalisten upprepar det föregående presentatör redan sagt, plus det som var gårdagens nyhet. Vissa journalister sätter en ära i att dra ett helt egenskrivet preludium före själva gudstjänsten, ofta ett jäst och patetiskt hopkok på politiskt korrekt sunt förnuft.
Ja varför måste TV vara värst? Är den seende människan den dumma människan? Erik Fichtelius har tagit sig ut i ödemarken med 24 Direkt. Alldeles utmärkt egentligen, även om del av det underliggande budskapet är orimligt. Vi kan nämligen inte sitta hela dagarna och höra intressanta föredrag på konferenser och lyssna på riksdagsdebatter! Den sammanfattande journalistiken behövs, det går inte att bara glömma den.
Men, men. Femtiotusen som ser en riksdagsdebatt, om jag läste rätt.
Kanske även jag tittar in på en kafferast. "Rent statistiskt"
för att tala dumsnuttspråk. Verkligen häpnadsväckande!