Sommaren är slut, skolan börjar i morgon. Även om
denna dag var ett juli-undantag.
Tiderna är på glid. De senaste årens nya-sköna-värld med aktiekurser och evig bekymmerslöshet för de hippa hänger som en redan rutten frukt på trädet.
Men vi som varit med förr blir nog bara nyfikna. Bättre än sämre kan det inte bli.
- - -
Blev påmind i tidningen häromdagen om att i Danmark finns det inte skolmåltider - medhavd matsäck duger även i detta århundrade.
Jag har själv aldrig haft skolmat. Bodde på landet och kryssade mellan nu saligen bortglömda realskole- och läroverksformer.
Vi kan ju ändå alltid vinka lite till de rödvita piggingarna på andra sidan Sundet: De som ju älskar att kalla detta land för Sibirien. Som inte bryr sig värst om Malmö som ny förort.
Och, visst. Jag tänker ofta att Sverige länge har varit det
mest sovjetiska utanför Sovjet.
Just det kom för mig nu igen nyligen när fick höra om ett familjepedagogiskt upplägg: I den nybildade familjen X diskuteras om vilket språk det kommande barnet ska ha. Mamman är från ett härifrån sett något exotiskt land, kanske dessutom med en hel del förankring i USA. Pappan är andragenerationen från en Sverige tämligen närstående nation (med ett inte alltför lätt språk). Så alltså, bäst blir nog att barnet hemma talar mammas språk med mamma. Och pappas språk med pappa.
Och svenska?
Svaret: På dagis!
Naturligtvis. Och ändå har jag lite svårt att ta det, fast jag naturligtvis borde veta. Att man lär sig perfekt svenska på dagis mellan 7 - 18, åtminstone sen sjuttiotalet. Förutsatt ej boende i extrema invandrarförorter.
Naturligtvis och bra. Som en slags utmärkt samhällelig insats för nödlidande hade jag säkert alltid tänkt, utan att fundera närmare på det. Men som ett sofistikerat val i förbigående ur den statliga menyn för alla andra?
Sverige är naturligtvis en enda stor kibbutz! Perfekt svenska är naturligtvis bara en obetydlig självklarhet bland det finstilta i det allmänna välfärdskontraktet. Mellan VAB och mjölk till skollunchen. Att man inte inser det självklara nu igen. C'est une ménage à trois!
- - -
Men allt är inte glasklart. Det osovjetiska finns också här och var. Tänker numera ibland på en av mina söners studentskolfoto från i våras. Från NV-linjen, Nacka gymnasium. Inte en enda flicka i den klassen. Tänker på det när jag läser notiser senare om att det är sådana problem med att flickor har så mycket bättre betyg än pojkar. Och ledarartiklar däruppå i den stora feministiska griniga traditionen.
Tänker att det verkligen gäller, då har man verkligen
inte kvinnan just där hon gnäller sig vara.