Fars dag. Får en krukväxt av sonen som just blivit myndig.
Jag har tre söner och ingen dotter. Hade jag någon hade jag kanske fått kräva att hon å kvinnokollektivets vägnar tagit ner alla affischer om barn som är rädda för pappor, innan jag tagit emot någon blomma.
Nog för att jag inte vill bli som pappa, men det gäller helt andra förhållanden än vad kvinnokampsideologer kan tänkas intressera sig för.
Hursomhelst, för de flesta män är barn oerhört viktigt. Betydligt viktigare än feminism.
Vi får väl se hur det går för det nya socialdemokratiet med kollektivanslutning till feminismen.
- - -
Dagens ämne är inkompetens och provokation. Som motor för samhällsförändring.
Exempel: Tidningen Metro är en svensk framgångssaga, likt IKEA eller ABBA. Metro har växt till sig under ett bombardemang av självgoda förkastelsedomar från journalistprofessorer och journalister på etablerade tidningar. "Ingen riktig tidning" har det hetat i tusen varianter. Och Metro verkar ha haft som strategi att aldrig gå i svaromål.
Jag tror att det finns en sån allmän strategi att ta till sig: Att blockera konkurrenterna från insikt genom att dra på sig deras obegåvade förakt. Under tiden kan kan man växa sig stark.
I samhällslivet i stort finns det många sådana mekanismer - jag vill påstå att den svenska partipolitiken i stort har gått i en sådan fälla. Nämligen att en ständig försvagning går hand i hand med att allt mer medelmåttiga ledare och kändis-intellektuella med allt större trutar gräver ner sig i allt mer meningslösa positioner.
Alltmedan det intressanta i allt högre grad äger rum på annat håll.
Alltså, för att tala med von Clausewitz: När du får
veta att motståndaren har drivits till att välja de mest mediokra
till generaler, då vet du att mer än halva slaget är vunnet.