sommestad.com - fyrtiotalist e-zine
 

Dan före året före

Slutade jobbet för i år med  jullunch på Lasse-Maja i Järfälla. Vi bjöd vår beställare och den lite hetsiga unga ryskan, som där är systemförvaltare. Som jag uppskattar att jobba ihop med.

Vem har gått från en jullunch med känslan av att ha ätit lagom mycket??

Nu är regn och hagel, ett lagom distraherande julomslag. Mina barn är inte hemmvid denna jul. Har köpt julklapparna nyss, sitter med en halva vitt och ser fram emot en helt egen lugn julafton. Ska fixa skinkan i ugnen i morgon och kanske röja i källarförrådet.

Konsultjobbet har sina sidor och jag har nyligen värderat dem. Otryggheten är den självklara baksidan. Och naturligtvis motorn. Expediten på Teknikmagasinet gör stora ögon när jag i förbigående berättar att vi får 15000 i premie om vi bidrar med ett framgångsrikt anställningstips. Visst, men jag har inte hittat nån. Always checks and balances..

För en konsult finns egentligen inte så starka skäl att hoppa runt mellan konsultarbetsgivare. Transaktionskostnaden vid arbetgivarbyte ska vägas mot förväntade vinster.

Själv trivs jag egentligen väldigt ganska bra med mitt nomadliv. Nota bene att det rullar ständigt utan stopp. Ju mindre man ser av kontoret, dess bättre, det är den viktiga principen. Företag är egentligen inte heller så sexiga. Skulle vi konsulter engagera oss i något där blir det dessutom på odebiterad tid - en effektiv extra råttfälla.

Det är faktiskt fantastiskt att få vara på nya företag hela tiden. Göra nyttiga jobb och ha nya arbetskamrater en tid. Men att  inte vara kvar så länge att man riskerar att hamna i några konflikter eller surdegar.

Jag förstår den där Jesus. Att han trivdes med att gå runt och tala om hur allt skulle skötas. Och dessutom göra lite häftiga trick som bättrade på imagen. Att aldrig behöva stanna så länge att han behövde ta itu med missnöje med strategin eller turbulensen vid omorganisationer. Och nya damer här och där.

Nu med internet kommer människorna till oss också på ett annat sätt. Virtuell gemenskap faktiskt. Alla vänner och lärjungar behöver inte bo i samma stadsdel. Vi kan mötas inte bara på torget i Kapernaum utan också globalt i realtid på nätet.

Jag har varit med i "Sixdegrees" på nätet något år men helt tappat intresset. Sixdegrees är en portal och kontakttjänst som bygger på att man listar sina närmaste bekanta. Via bekantas bekanta når man hela jordens befolkning i sex steg - det är den flashiga tesen bakom namnet. Stämmer säkert, Sixdegrees tycks faktiskt bevisa det.

Men jag behöver inte alls Sixdegrees. Det är fascinerande att se vad bekantas bekanta leder till, men det fyller inget behov. Nämligen, man behöver inte gamla vänner så mycket när man kan leta sig fram till nya. På nya sätt.

På det sättet lever vi i en urban tid. Den nya urbaniteten ringer vi in tycker jag.