Tröttnade att hålla en beredskap för den sortens gamla vänner som inte kostar på sig en hälsning eller visar någon nyfikenhet. Som inte heller hörs av efter att man tagit initiativ till en pratstund eller en lunch.
Eller andra från 1970-talet, som med åren tycks ha lämnat denna världen. Alltså ens egen subjektiva lilla kosmoshydda.
Faller i tänk. Utomordentligt dålig på att skicka julkort är jag, men har ibland tänkt på hur det vore att skicka ut en enkät om varför andra inte ville ha vidare kontakt. Och finge jag en sådan själv, hade jag säkert en del att redovisa...
Här finns en systembrist, en sjuhelsikes stor missvisning i samhället,
ett optimismöverskott. Multum med negativt som tyst går
en förbi. Kanske en udda motvikt till massmedias oerhörda pessimismöverskott?
Men, i alla fall, skönt med papperskorgar, både elektroniska
och andra. Färskvara är inte så dumt när det gäller
kontakter.