Analytikerns förmiddag! Sikten mot horisonten är klarnad. Den friska morgonluften i det öppnade fönstret bara bekräftar den sublima kontrollen. Världen vilar i sig i sin konkretion. Byggnadsteglet är solitt, som vore det slaget i 1800-talets naturvetenskapliga världsbild.
Men en eller annan fluga surrar snart i rummet. Dagen gör sig påmind. Och frukosten måste fram, ty inget liv utan matsmältning.
Utsikten mot horisonten mättar bara ögat. Livet kantrar snart över i Tjechovsk teaterpjäs. Utan psyke med blodkant irrar vi snart som envingade flugor.
Hunger och mättnad är vår arvedel. Hunger på mat, pengar och kanske kärlek.
Det verkliga livets estetik kan inte utväxlas utan matsmältning och slitande i stycken. Det gäller såväl kärlekens estetik som bakelsens. Det finns ett före och efter. Och kanske däremellan det viktigaste.
Och snart en lika ny morgon vid fönstret.