Urvalet har betydelse. Vi ser endast ett litet urval av världen.
Annorlunda kan det inte bli även om vi är bergfast övertygade
om att vi kan omfatta allt. Så särskilt långt kommer vi
inte även om all världens utbildning ständigt basunerar
annorlunda.
Urval av författare, människor, idéer. (Eller varför inte människor först.) Socialt och intellektuellt lever vi i en arbetsfördelning. En identitet och lite lagt därtill.
Människans bandbredd för medvetande är alltså begränsad, så vi utvecklar behövliga förmågor. Det är möjligheten att strukturera, abstrahera. Som ger oss illusionen om kunskap om allt.
Men varje morgon kastar oss tillbaka till utmaniningen att välja lite eget liv.
Det är sannerligen ganska fantastiskt hur lite vi upplever av allt som händer. Och hur viktigt just det är för att livet ska bli rikt och meningsfullt.
Det är nog lite Charles Darwin i det. Ett klonat universitetsbibliotek (eller den sortens människa), skulle nog stappla betänkligt på livets bana. Vi exkluderar hellre.
Och njuter av kraften i att ha valt. Att ha ett beslut, att ha upptäckt
en lidelse, en vänskap, en unik kvalité.