Lustigt att hitta ett brev om e-böcker efter söndagspromenaden, eftersom jag hade tänkt lite på just det.
Jag har nog inget svar som tillfredsställer dig. Eboken.nu hade jag kontakt med för något år sedan. Jag betalade ett par hundralappar för något, men såg aldrig nåt resultat. Det luktade e-business-inkompetens lång väg.
Jag har en Rocket eBook sen ett par år och jag har följt vad som händer i USA. Det är väl inte så jättemycket. Inte ens när aktiviteterna runt "gamla" Rocket eBook var som störst, var det så värst mycket (med USA-mått mätt.) Och förlagen gör naturligtvis vad de kan för att (omedvetet) hälla grus i maskineriet. Om du söker på e-books på min hemsida hittar du väl en del saker jag skrivit i ämnet.
Vad jag tror är att e-books i vedertagen bemärkelse är en lösning på ett problem som inte är så intressant: Nämligen problemet hur man ska överföra ett existerande "samhälle" av förläggare och författare till en ny teknik.
Det är sant att mycket av (kommersiella) förhoppningar på internet grusas. (Senast igår meddelande en livsmedelshandel på nätet mig att de lägger ner.) Men det är bara en del av verkligheten. Om jag går till mig själv är det etthundra procent tvärtom. Och något betyder väl det. Det är längesen jag besökte ett bibliotek. Vanliga böcker kommer jag inte i kontakt med särskilt ofta. Radionyheter lyssnar jag aldrig på - en befrielse (Jag kan ju läsa och är inte en Pavlovsk hund!)
Allt jag gör nästan går via internet. Och där hittar jag de människor och de informationer som intresserar mig. Arbetar i projekt. Bygger datasystem på arbetstid. Skriver kärleksbrev.
Det jag har skrivit litterärt erbjuder jag på min hemsida. Varumärkestänkande fullt ut.
Jag tittade på din länk. Du är väl på rätt väg - bygger upp "community" som man säger numera. Är det inte det bästa? Jag tycker det. Och om du nu har blivit mycket nerladdad på sajten eboken.nu, så har du väl kommit en bit!?
Det finns inga problem med elektronisk publicering. Och den dag som folk blir mindre auktoritetstrogna och väljer själva "direkt från författarverkstan", så kommer förändringar att kunna gå hur snabbt som helst. Med hjälp av nätets sökmaskiner och hungriga portaler. Problemet är inte tekniken.
Det jag själv skriver, skriver jag ganska ofta för någon särskild. Vad ska jag ha andra läsare till? I det korta perspektivet. I min värld vore ett utvik på DN:s kultursida och vetskapen att jag därefter skulle läsas av 800 kulturmedvetna damer på Östermalm en skräck.
Vad jag vill säga är väl att skrivande är något stort och viktigt, men att bokutgivning är något annat en bit ner i näringskedjan. För min del är skrivandet och annan kreativ verksamhet viktigast, det andra har med tiden blivit allt mer främmande för mina värderingar. Jag har träffat någon författare och bildkonstnär då och då. Ofta har de förefallit mig som en slags egenartade politruker, insålda och prisgivna åt ett föga respektingivande socialt och ekonomiskt spel.
Varför inte fråga Ola Hedbäck ( http://home1.swipnet.se/~w-15839/ ) om råd. Han har gjort så mycket i detta på ett så bra sätt.
Hälsningar
Gunnar