En trashanksarmé av populismkrigföringsexperter, socialdemokratiska vänsterdissidenter och allmän bildtsk röd-grön röra. Och naturligtvis det journalistiska ärofulla vänsterkavalleriet. Det är bara den återvändande Napoleon som saknas.
---
Frågan om vad anarkister egentligen sysslar med är lika brännande som för hundra år sen då Emma Goldmann gick upp på kontoret och sköt företagsledare.
En nimbus av intellektuell exklusivitet omger för det mesta dessa olika anarkistiska strömningar, en gloria lyser över den spännande minoriteten. Oemotståndlig för intellektuella och journalister?
En jämförelse: Den positiva behandlingen av Jugoslavien under större delen av kalla kriget.
---
En klok insändarskribent kommenterar att det hela kastar ett nytt ljus (i Sverige) över den israeliska armens motsvarande skottlossningar.
SvD hånar Göran Persson på ledarplats för "jag har ingen aning om vad som hänt", med kommentaren "verkar inte ha tittat på TV på några dagar". Mådä, att han borde veta. Men att han är en idiot som inte tittar på TV? Kastar sannerligen ett ljus över vilket samhälle vi (eller somliga) lever i....
--- * --- * ---
Får ögonen på en artikel om att "Den bild av förnuftets framsteg som finns i historieböckerna är kraftigt censurerad. Vi förleds till att tro att upplysningens förgrundsfigurer i ett slag ersatte den religiösa världsbilden med en rationell. Men för Newton, Kepler och Giordano Bruno fanns det ingen konflikt mellan tro på förnuft och tillit till magi. I själva verket ersatte upplysningen en uppsättning doktriner med en annan..."
och längre ned
"Forskningen, däremot, har under de senaste åren i grunden reviderat denna berättelse. "
Ja just det, vad är forskning??!
Arthur Koestler skrev en mycket medryckande tegelstensbok om just detta för fyrtio år sen!
Jag citerar ur en recension från 1959: "Novelist, essayist and political man of action, Arthur Koestler emerges in this book as a historian of the sciences. He traces, with a comic writer's eye and a moralist's sensibility, the curious, disjointed steps by which modern astronomy forged its fundamental principles and changed man's view of his place in the universe. But if Mr. Koestler has a new subject, he continues to pursue an old theme, a theme that has been central in the moral experience of his generation and that has dominated his own many-sided career...."
(Och Koestler hade naturligtvis källor...)
Vad är egentligen humanistisk forskning? Är det omläsning, kort och gott. Naturligtvis är det många före Koestler som upprört noterat Isac Newtons allt uppslukande intresse för alkemi. Inte minst de som friserat historieskrivningen genom åren naturligtvis.
Kanske man ska stänga universiteten och skyffla ut allt skrivet
(sen medeltiden) på nätet. Kanske det är roligare att bli
föranledd att läsa Isaac Newton i original. I stället för
en text med minimalt verksdjup av någon lektor i religionshistoria
vid Amsterdams universitet. (Kräver dock latinstudium, inget ska vara
lätt.)