Läser roat ett mail med fastighetsmäklarreklam från Kerala, Indien. Vill jag köpa 200 acres utmärkt indisk jordbruksmark? Natasha Fedorova i St Petersburg sänder prov på websidor - jag har givit henne ett lillfinger för en vecka sen om råd för att sälja datakonsulter på svenska marknaden.
Attac är dagens tema. Intellektuella går man ur huse, är det måhända äntligen något på gång? Andra kanske upptäcker ett vemod. Tänker tillbaka 30 år på en cirkus som till slut ändade i förskräckelse med röda khmerer och annat ännu värre på andra hemmaplaner.
Man ska väl ta det som Göran Persson. Det vill säga fånga det historiska ögonblicket. (Ja, det var inte jag som saet.)
Min by är global. För varje svensk bybo som går ut vägen för mig får jag mer tid för annat. Något som också kan ge vänskaper och kontakter. Så bra, ty tålamodet kan bli lite kort med ålder och erfarenhet.
- - -
Regel ett är att samhälle egentligen är något annat, samhället kan misstänkas vara ursurperat. Konsensus och expertförstånd är sen tidernas begynnelse ett stort skämt.
Hur många hög-prestige-konsultrapporter har jag inte sett refererade de sista tio åren som utbrett sig om att det inte finns några rationaliseringsvinster gjorda till följd av datoriseringen, "konstigt nog". Kom på vår flotta konferens och lyssna på det!
Och det senaste åren har det varit ett mantra att den nya ekonomin är här, eftersom just dessa produktivitetsvinster är så stora!
Vem är idiot nog att kalla sig expert? Inte jag efter att ha levt 50 år i 1900-talet.
Det har länge roat mig att datoriseringen de sista decennierna har varit så egensinnig som revolutionär företeelse. En fantastisk underdog. Ingen har kunnat skriva amerikanska tegelstensböcker eller högfärdiga tidningsartiklar för att förklara för den dumma menigheten vad det egentligen ska anses vara fråga om. I det akademiska landskapet.
Nu har det ju faktiskt kommit just en sådan, kanske ett sista monumentalt försök från samhällsvetenskapare att återuppliva en l'ancien regime...
Nu ska jag titta mer på indiska hus.