Idag den 2 februari 1999 har varit en fin dag. Har just gått upp på Katarinavägen från Slussens modernitetsavsmaklighet, det är en stund kvar innan bussen går.
En mycket plusgradersmild vinterkväll. Stadens alla ljus speglar sig i strömmen, från Skeppsbron, bort och tillbaka över Skeppsholmen. Svagare och avlägset åt höger. Belysta kyrkor och af Chapmans master. Vackert, närvarande, något om vilket man inte kan skriva.
En meningslös berättelse. Man kan inte skriva sig till
verklig skönhet, kärlek eller kontakt med det levande. Litteraturen
och dess insikt hjälplös, den kan bara surfa på den verkliga
vågens äkta kemi.