Är det din egen förmåga, ja hur ska man förstå det? Eller är det en envishet, som till slut blir till enfald? Eller är det ett tramp, tramp med Jesu Bergspredikan?
Är det rentav en sjukdomsprocess? Man får uppleva fasförändringar, bristerna i den feberstörda logiken? En farlig utförslöpa?
Lilly Marlene förstår inte. Eller rättare sagt, hon förstår utan att behöva babbel.
Jag gillar Lilly, jag kan lämpligen kröka ner mitt babbel i några lediga hjärnbytes och ägna mig åt de där konstiga känslorna. Eller tänka på att det går att hoppa över det också och känna direkt på henne.
En taktilitet som glider över i en kyrkomusikalisk medvetslöshet.