Nyhetsfaktorn och kunskapsfaktorn pekar åt lite olika håll. Naturligtvis, det är ju två olika ord.
Om nyheten vore kunskap, ja, då skulle jag nypa mig i armen. Kunskapen är mestadels inte så ny och nyheten heller inte ett så tydligt uttryck för begåvning.
Kunskapsnyhet vore att kunskapen assimilerades utan tröghet, utan mänskligt pris i IQ och EQ. Så är det naturligtvis inte.
Kunskapen är inte så svår att tänka sig. Det är värre med nyheten. "Detta är en nyhet" - ungefär som "Detta är vackert". Vad har man den till? Är den lika onyttig som skönheten?
Smaken varierar, så även nyheten. På sextiotalet var tio-veckors sommarmord stora nyheter, på nittiotalet ekonomiska fallskärmar. Vissa läser fotbollsresultat eller börsnyheter medan timmarna går, andra är säkra på att de måste aktualisera sig med vad Ruth Halldén skriver just en viss dag som en boknyhet.
Förr i tiden höll man kyrkoåret i helgd, intresserade sig för vad Jesus eller prästen tycktes kunna hitta på. Panta rei.
Eftersom nyheter inte kan vara kunskap av sig själv, som självgående motoriserad intellektualism, kan det möjligen vara något man brukar för att nå kunskap? Det kan väl ha någon riktighet, men i så fall, vilken konstig väg! Den totala nivelleringen och likriktningen. Alla läser i samma ABC-bok.
Jag minns ett radioinslag om ekonyheter. En osnuten tjugofemåring säger något om att det inte har någon betydelse om det händer något eller inte, nyheterna blir alltid utmärkta - man kan alltid ta ur "påsen". Jo tack. Jag blev upprörd då, men det var ett tag sen.
IQ, EQ, Kunskap och Nyheter - det är faktorer som inte korrelerar
helt. Vi kan nog trycka och dra lite i de där koordinataxlarna. Faktoranalys
- vet du något om det?