Nätverkens betydelse ökar och betydelsen av konsoliderade organisationer och nationella styren minskar.
På nätverkens noder ställs krav på att tillhandahålla hög kompetens i tillräckligt flexibla former.
Universitetens forskningsverksamhet är inom naturvetenskapliga områden äkta nätverk av denna typ. Forskningsinstitutioner erbjuder laborativa och mänskliga miljöer, men kompetensen flyter helt fritt i systemet. Mångnationella forskningsgrupper är normala och ett sätt att generera kvalité. Kollegial utvärdering är en helt internationell affär och "alla" inom en disciplin träffas på världsomspännande konferenser.
Det är rimligen den väg som näringslivets stora företag
vandrar. När en ny slags marknad är etablerad kommer den att
gå i funktion. Marknad är ju väsentligen information i
den vida bemärkelse som ordet har i modern affärsverksamhet.
Kulturgeografin kommer att gå in i en ny vulkanisk period.
I näringslivet kommer "just-in-time" kommer att byggas på
med "best competence available". Nyckelpersoner i sina bästa år
kommer att flyta runt på samma sätt som naturvetenskapliga och
medicinska forskare gör idag, när motsvarande ömsesidig
anpassning av kulturmönster är gjord.
Samhällsvetenskaplig forskning visar en annan tendens. Samhällsvetenskaplig kompetens är inte inlåst i just universitetens nätverk och här torde utvecklingen leda fram till en ny form för kunskap i ett vidare politiskt nätverk.
Globala nätverk och rörlig kompetens har funnits i många
tidsåldrar, om än inte i alla. Att studera historien borde därför
vara grundläggande för regionalpolitiskt intresserade.
Varför var vissa länder och städer framgångsrika
i den europeiska historien?
Hur odlades grekernas bildning?
Skulle Arkimedes ha trivts i Storuman eller i Karlskoga?
Hur undviker man de problem som de kinesiska kejsardömena skaffade sig?
Skrev romarna några regionalpolitiska propositioner?
Är den japanska skolan ett föredöme?
För... människan är inte nyutvecklad.
Ett tips bara.