biologi
Läser Steven Pinkers "The Blank Slate". En grandios
uppgörelse med vissa godhjärtades brist på
förstånd.
Det oskrivna bladets ideologi
är ett tungt arv från upplysningsfilosofers optimism
gällande människans godhet. Den initiala läget för
individen mer precist. En oskriven själ kan inte vara ond och den
kan dessutom skolas av en ljusnande framtid - det är trossatsen?
Pinker hudflänger också den besläktade
trosuppfattningen om den gode vilden
(Roussau). Många antropologer har under nittonhundratalet gjort
makalöst dålig forskning, förblindade av tron att
naturmänniskan måste vara god, fridsam och automatiskt
ekologiskt begåvad.
Parallellen mellan Gallileis bekymmer med kyrkan och hätskhet mot
"socialbiologer"
under de senaste femtio åren är relevant. Dogmen
förblindar och vissa vetenskapare är politruker. Den
vetenskapliga utvecklingen kryssar fram mellan isberg av filosofisk
politik.
Den globala uppvärmningen skuggar oss numera, naturhistorien
hinner upp oss och de blanka bladens människor får nog
tänka mer seriöst. Vad slags begränsning vi möter
framöver kan man undra över.
Många är beredda. Hundra dolda agendor lurar i vassen.
Människor som vet precis hur allt hänger ihop är
farliga.