PROGNOSER ? Gunnar Sommestad ----------------------------------- Text som jag oombedd tillägnade programmet "FASTIGHETSPORTFÖLJEN" 1993. En liten återtänka på min tioåriga tid som statlig prognos- och framtidsstudie- makare 1975-85. Dessa regnmakare dansar än. Dagens mode i Sverige verkar mer luta mot historia och sociologi. Sjuttiotalets "räknenissar" skulle nog inte vara fina nog i det jet-setet. Fastighetsportföljen steg aldrig mot skyn, ty detta var nu en jordnära bransch. 1 siffra att skriva under räckte nog för en riktig karl. ----------------------------------- För att lyckas med att presentera expertkunskap om framtiden i form av prognoser eller andra utredningsdokument bör man framgångsrikt klara av en process med flera led: 1) Prognosmakaren/experten väljer metod och gör bedömningar som en representant för sin vetenskapliga disciplin eller kompetensområde. (Kostnader och andra resursrestriktioner påverkar naturligtvis dessutom alltid valet av arbetsmetod.) 2) Arbetet utförs och resultaten kan bli intressanta beroende på kreativitet, kunnighet eller andra gynnsamma omständigheter. 3) Resultaten blir bedömda dels a) kollegialt inom expertens eget fack eller vetenskapssamhälle, b) dels presenteras det för en allmänhet i konkurrens med annat material. (Konkurrenssituationen och frågan om sanning och relevans kan vara tämligen olika i de två miljöerna.) Erfarenheten visar att ett beslutsunderlag av typ "samhällsekonomisk prognos" eller "framtidsstudie" inte har någon självklar relevans i ett fall av politiskt beslutsfattande eller ett privatekonomiskt avgörande av något slag. För den som försöker sätta sig in i hur framtidsprognoser och framtidsstudier ska värderas, är det därför viktigt att orientera sig om de olika sätt att se på prognostekniker och vetenskaplig metod som finns. Nedan beskrivs ett antal klassifikationsfaktorer, som kan belysa egenskaper hos samhällsvetenskapliga modellansatser och prognoser. Vissa faktorer har karaktär av en närmast oförenlig motsättning, andra bildar snarare en kontinuerlig skala. 1.1 Vetenskapen - en accepterad intellektuell anarki... Inom samhälls- och teknikvetenskaperna har utvecklats en rad arbetssätt för att ge beslutsunderlag för beslutsfattande om framtiden. Nationalekonomi, sociologi, statskunskap, etc ger oss kunskap om samhället, men med en obestämbarhet, ett "slack", som är särskilt typiskt för kunskapen om det som berör liv och medvetande. Utredarens vetenskapliga och intellektuella hemvist (den vetenskapliga disciplinen) präglar i regel tänkandet och argumentationssättet starkt. Företrädare för olika vetenskaper är ofta oense om vad som skall analyseras, hur det skall göras och blir därmed även oeniga om slutsatser och rekommendationer. Detta är accepterat och "institutionaliserat" vid universiteten och betraktas av de flesta som en tingens naturliga ordning. En beställning av en prognos om byggandets och byggindustrins utveckling i framtiden skulle kunna utföras och presenteras på en mängd olika sätt. Vid en kritisk genomgång av resultatet skulle samhällsvetenskapliga experter kunna tvista om huruvida slutsatser i tillräckligt hög grad byggde på empiriska data och experimentella metoder. En motsatt kritik kunde tänkas handla om att relevans och samhälleliga mål är viktigare än statistikstudier med måhända säkra, men alltför enkla fakta. Företagsekonomer eller organisationsutvecklare skulle lägga upp studien på sitt eget sätt, men återigen inte som nationalekonomer eller statsvetare. Företagsledare och anställda skulle slutligen anse sig ha alldeles särskild kunskap grundad på erfarenhet. 1.2 Problem eller metod-orienterat förhållningssätt ? Vi kan sysselsätta oss med problem på ett sätt som är Problem och sak-orienterat €eller€ Metodikorienterat och och Pragmatiskt Formaliserat Om man befinner sig till vänster på skalan vill man koncentrera sig på problemet och på att söka relevanta frågeställningar eller lösningsförslag. Om man rör sig åt höger på skalan ökar benägenheten att förlita sig på problemlösningsmetoden i sig och dess inneboende möjligheter. Trohet till en metod kan göra tänkandet starkt formaliserat. I gynnsamma fall innebär detta en effektiv väg till nya insikter. En obunden inställning till metodvalet kan å andra sidan också ha förtjänster genom att representera öppenhet för information och koncentration på relevansfrågorna. 1.3 Utvecklingsförklaring kontra ekonomisk jämvikt Teoretiska modeller koncentrerar sig i prognossammanhang på endera av två perspektiv på verkligheten: Utveckling av en företeelse €eller€ Samverkan och jämvikt mellan över tiden och proceduriella ett större antal företeelser. lagbundenheter Dvs intresse för kombinationsmöjligheter snarare än för enskilda utvecklingsförlopp. De prognoser för samhälleliga företeelser som vi oftast ser, torde oftare vara av typen resonemang om enskilda objekts eller sektorers detaljerade egenskaper och utveckling, än av typen resonemang om öppna och föränderliga jämviktsmodeller. (I den nationalekonomiska input-outputanalysen görs ett försök att förena tidserieutvecklingsperspektivet med teorier för jämvikt och optimal resursallokering. Input-outputanalys belyser enligt min mening tydligt dualismen mellan kunskap om utvecklingsförlopp för en begränsad företeelse och kunskapen om bytesrelationer och alternativa utfall.) 1.4 Vad man beskriver och mäter Förutom de stora principiella skiljelinjerna, finns naturligtvis en rad mer jordnära problem och vägval. Inom ekonomisk statistik finns ofta ett problem att hålla isär Sektor, kategori €resp€ Aktivitet - det kan exempelvis finnas en icke obetydlig skillnad i innebörden av utsagor om industribransch X, jämfört med utsagor om produktionen och efterfrågan av produkt A från denna industri. 2 Motiv och presentationssätt När analysen har givit ett resultat, skall detta presenteras för en publik på ett eller annat sätt: Matematisk eller på annat sätt €eller€ Litterär form, teoretiskt upplagd förnuftsargumentering presentation Det finns gott om formaliserade resultat (modellstudier) som inte är lätta att beskriva i en allmän text, liksom det finns mycket förnuft som inte lätt låter sig beskrivas i vetenskapliga teorier. Ett inslag av värdering och ställningstagande i grundläggande frågor finns naturligtvis alltid: Intresse för teknisk, €eller€ Intresse för samhällssystemet medicinsk eller social i stort ändamålsenlighet inom utvalda sektorer Slutligen sker alltid en anpassning till mottagaren: Viktigt att nå en stor publik €eller€ Viktigt att resultat med slutsatser formuleras efter gängse akademisk standard 3 Metodologiska arter 3.1 Matematisk/statistiska metoder - explorativa ansatser "Explorativa" kan vi kalla de metoder som utgår från mätningar och söker en god förklaring till dessa. Matematisk-statistiska tekniker används ofta i explorativt syfte. Inom bla. samhällsvetenskap och medicin är de ett ständigt använt sätt att söka kunskap. Bland prognosmakare är inställningen till statistiska metoder varierande. När de används kan kopplingen mellan den statistiska undersökningen och en förklarande teorin/prognosmodellen kan vara mer eller mindre uttalad och genomtänkt. Nationalekonomer har en naturlig benägenhet att arbeta med översiktliga generella modeller, medan företrädare för andra vetenskaper gärna väljer komplicerade ansatser enligt "modellbyggarlinjen" (se nedan). Styrkan med matematiska och statistiska synsätt är att de ofta visar på samband, som motsvarar hypoteser eller teorier som ingen ännu kommit på idén att ställa upp. Kepler gjorde sina epokgörande upptäkter av solsystemets planetbanor på 1600-talet driven av ett intresse för siffermagi, som i eftervärlden ljus ter sig helt ovidkommande. På liknande sätt kan vi i dag med datorberäkningar söka mönster, som senare kan visa sig passa med en förklarande teori. Exempel på explorativa matematiska tekniker är: - Regressionsanalys - Ekonometriska analysmetoder (nationalekonomi) - Allmänt studium av kurvor, extrapolering av trender Det explorativa arbetssättet karaktäriseras sammanfattningsvis av: a) En tro på att matematiska formelsamband kan representera teoretisk kunskap. Den matematiska metodansatsen behöver dock inte nödvändigtvis tolkas som en förklaringsmodell. Matematiska prognosmetoder används ofta på grund av enkelhet och en osofistikerad utvärdering av tidigare resultat. Prognoser för aktieprisutveckling brukar ofta ha denna karaktär. b) Man arbetar metodorienterat snarare än objekt- eller sektorsorienterat c) Den metodologiska ramen för studien är ofta flytande - metodiken stimulerar till införande av nya teoretiska moment. d) Arbetssättet är empiriskt, men de statistiska slutsatserna är dock ej tillräckliga utan de måste kunna kopplas till godtagbara teorier(förklaringsmodeller). 3.1.1 Tidserieframskrivning och indikatormetoder Prognoser med statistiska metoder är ofta detsamma som tidserieananlys. Inom ekonometrin försöker man dra slutsatser om mätningar för samma sak för en följd av tidpunkter. Den statistiska teorin för tidserier är väsentligt annorlunda än för sedvanlig statistik. Den senare har normalt som utgångspunkt att varje företeelse kan studeras repetitivt för erhållande av ökad precision. I tidserieanalysen används dock ofta samband och proportionaliteter, som hämtats vanlig, tidsoberoende statistik. Man kunde exempelvis tänka sig att man finner att behovet av kontorslokalyta har i en fast relation till antalet kontorsanställda - denna proportionalitet skulle sedan användas för att härleda den framtida lokalefterfrågan med hjälp av en prognos över sysselsättningen. Exemplet beskriver den enklaste och viktigaste av alla prognosmetoder: Indikatormetoden. Indikatormetoden bygger på att två variabler bedöms vara nära korrelerade med varandra. Den ena bedöms kunna förutsäga den andra. Den ledande (oberoende) variabelns variationer kan eventuellt ligga före eller efter den andra i tiden. Exempel: - Den studerade variabeln är proportionell till produktionsvolymen. (Ofta är detta direkt hänförbart till tekniska förklaringar.) - Antal enheter används som ett substitut för en förbrukning som är kopplad till enheten, då mer adekvat statistik inte är tillgänglig. T.ex. kan "antal hus" eller" restaurangbesök" användas för att hjälpligt uppskatta energiförbrukning eller restaurangbranschens omsättning. Indikatormetoden karaktäriseras av att det föreligger ett a-priori-antagande om proportionalitet (linjärt beroende) eller att görs detta sannolikt med hjälp av analys av historiska data. Vidare gäller: 1. I den statistiska analysen betraktas avvikelsen från perfekt linjär funktion som en slumpmässig avvikelse. Sofistikerade ekonometriska prognosmetoder utnyttjar även den residuella slumpfaktorn. 2. "Stegvis linjär regressionsanalys" är den mest använda praktiska metoden för att utforska samband. Den finns i många former och utgår från antagandet att verklighetens samband kan förklaras som en summa av flera av varandra oberoende linjära samband (proportionaliteter). 3. I stället för statistiska data kan man ha en annan "slutledningsmässig"/teoretisk grund för ett antaget samband - t.ex. kännedom om att en teknisk produktionsprocess sker med bestämda insatsfaktorer. Vid husbyggnad beror betong-förbrukningen per husvolymsenhet på använd teknik och valda hustyper. En lång livslängd för produktionsutrustningen i en industrigren innebär stabilitet i förbrukningstalen trots varierande priser, på grund av att maskiner normalt används sin tekniska livslängd ut. 4. Att något aldrig kan bevisas med statistik är rätt i den bemärkelsen att en aldrig så god överensstämmelse mellan variabler i statistiken inte räcker för att bevisa att dena ena företeelsen med nödvändighet orsakas av eller orsaker den andra företeelsen. Ett statistiskt resultat måste alltid få det teoretiska belägg som förklarar nödvändigheten i orsakssambandet. (Att dessutom på tillfredsställande sätt identifiera mätvärdena med företeelsen ifråga är ur principiell synvinkel en krävande uppgift.) Inte desto mindre finns det en avsevärt tyngd i en "induktiv" bevisföring, dvs man visar att ett sambandsförhållande ständigt upprepas på samma sätt. 5. Genom att vända på indikator-formlerna får man sk nyckeltal (t.ex. driftskostnad per lägenhet, hyra per kvadratmeter, passagerare per buss, etc). Nyckeltalen används för tolkning och rimlighetsbedömning av siffrorna - man kan säga att de visar ej förklarad variation (eller slump och mätfel). Nyckeltal enligt ovan används antingen som konstanter i enkla indikatormetoder eller som föränderliga åtgångstal i modifierade åtgångstalsmetoder. 6. Indikatormetoderna kan byggas ut till mycket komplexa system, t.ex. faktoranalys (explorativt) eller input-output-analys i nationalekonomi (välspecificerade normativa modellantaganden). Trots att indikatormetoder hör till klassen "utvecklingsförlopp", kan de ingående åtgångstalen (elasticteterna) bygga på studier av jämviktslägen med bytesrelationer och alternativa funktionssätt. Utvecklingen över tiden ses ofta i ett något vidare perspektiv som en fortlöpande (eller intermittent återkommande) anpassning till jämvikt. Detta synsätt ger upphov till begreppet reaktionströghet, vilket man ibland försöker integrera i indikatormetoden i form glidande åtgångstal. 3.1.2 Korstabulering och samband mellan flera variabler En korstabulering av data är den enklaste formen av statistisk variansanalys. Med den ena variabeln som rad och den andra variabeln i kolumnerna kan ifyllning av mätvärden visa på samband och mönster. Matematisk bearbetning ger korrelationsanalys. Det finns många former av korrelationsanalys. Den praktiskt mest använda är stegvis multipel linjär regessionsanalys. Ett grundläggande idé i regressionsanalys är att ta fram oberoende variabler(som således styr andra variabler i analysen, dock ej de övriga oberoende variablerna. Antagandet om linearitet (direkt proportionalitet) förenklar den matematiska analysen, men är ej nödvändigt. Sk icke-parametriska test kan tillämpas på korstabuleringar utan antaganden om direkt proportionalitet och andra ofta starka förutsättningar om mätbarhet och mätskalans karaktär. Figur: Arbete med tabeller/matriser kan ske under några principiellt olika förutsättningar (Bild 33) Faktoranalys är en vidareutveckling av linjär regressionsanalys. Metoden söker efter bakomliggande, hypotetiska faktorer i ett material med många olikartade mätvärden. Idén om en intelligensfaktor är det äldsta och bästa exemplet på denna teknik. 3.2 Den reduktiva teoretiska ansatsen Med en reduktiv ansats menar jag att prognosen utförs med en teori eller modell, som antas representera verkligheten så väl att den kan användas för att härleda förutsägelser. Man utgår således från en teori eller en modell och försöker tolka eller översätta verkligheten till teorin/modellen. I praktiken är man naturligtvis inte övertygad vare sig om att man med slutledningar kan härleda alla framtida händelser ur dagens situation eller säker på att den valda teorin kan beskriva allt som kan vara relevant. Man söker därför gärna efter områden och modeller av verkligheten som bäst svarar mot det man vill förutsäga, samt de faktorer som bäst antas representera avgörande "kritiska" förhållnaden, vilka styr utvecklingen. Ur detta uppkommer idén att bygga modeller som koncentrerar sig på den restriktion man tror är bestämmande för utvecklingen - se listan nedan. I övrigt gäller att teoretiska resonemang utan explicit modellbyggande är vanligt - jag skiljer nedan ut två typer: 1) Begreppsbildning, dvs vi utbildar en insikt (som i sista hand kan bli ett logiskt-språkligt element). t.ex. Prishöjning leder till minskad försäljning, diktatur är oförenligt med mänskliga rättigheter, jorden är rund, marknader ger god resursallokering, byggnormer leder till hög kvalité utan att avsevärt öka kostnaderna, etc. 2) Tvärsnittsstudier - dvs vi studerar likartade företeelser i olika sammanhang för att generalisera om liknande förhållanden. "Att lära av historien" är en tillämpning av detta. Även "analogislutsatser" kan föras till kategorin tvärsnittsjämförelser. En likhet (i struktur) mellan företeelser leder till hypotesen att det även finns en likhet i utveckling eller reaktioner. En grund för detta är naturligtvis att man kan tänka sig att likhet organisation och funktionssätt svarar mot ett identiskt styrande program för beteendet - här kommer man in på filosofiska frågor om lagbundenhetens karaktär... Typ 1) representerar det "sunda förnuftet". Åtskilligt av de vetenskapliga framstegen under historiens lopp "migrerar" med tiden in i det allmänna medvetandet och blir del av "common sense" och en del av vårt gemsamma språkbruk. Sätt 2) att dra slutsatser skulle kunna kallas kallas "kvasi-experimentellt" - vi vill efterlikna metoden för bevisning genom experiment, som vi känner stort förtroende för. Det är dock svårt att vetenskapsteoretiskt klara ut om man kan lära av historien eller om t.ex. antropologiska studier om mänskliga beteenden i olika kulturer är ett giltigt underlag för "sociologiska lagar". 3.2.1 Modellbyggande med speciella restriktioner Tid Man kan intressera sig för människors och familjers "tidsbudget" för att få hållpunkter på en framtida utveckling. Man kan således på goda grunder anse det osannolikt att familjer kommer att ha två eller tre fritidshus om X år till följd av den ekonomiska tillväxttakten Y. Man grundar sig då på en bedömning av framtida "livsstil", boendeförutsättningar mm. Rum Kulturgeografin studerar stadsbyggnadens eller transportsystemets inverkan på näringsliv och social utveckling. Industriers lokalisering beror till en del på grundläggande geografiska och transporttekniska fakta. Spel Inom företagsekonomi är studium av förhandlingsspel mm en naturlig infallsvinkel på många ekonomiska företeelser. Människors riskbenägenhet eller aversion mot risk förklarar t.ex. varför lotteriverksamhet finns eller varför vissa exotiska jordbrukskulturer följer regler som faktiskt ger dem garanti för långsiktig överlevnad på bekostnad av kortsiktig vinstmaximering. Optimering Tid efter annan har matematik-entusiastiska forskare konstruerat "världsmodeller", som skall förklara jordens ekonomiska utveckling på lång sikt, energiproduktionen globalt, etc. Olika tekniker för optimering av variabler i ekvationssystem (t.ex. sk linjärprogrammering) används ofta i dessa sammanhang. Ekologi Idén att ekonomin är beroende av naturens villkor, "ekologin", har ökat stadigt i intresse. Ekonomiska bakslag alltifrån Romarrikets undergång till Aralsjöns uttorkning visar att perspektivet är viktigt. Teknik "Ny teknik" prognisticeras ofta - dvs man bedömer från erfarenhet vilka uppfinningar, nya produktionssätt eller konsumtionsändamål som kan tillkomma och bli betydande under prognosperioden. Perspektivet är intressant och täcker delvis en vanlig brist i framtidsstudier - oviljan att kalkylera med överraskande händelser eller trendbrott. Organisation Organisation i form av marknad, statsförvaltning eller familjestruktur ses ofta som en viktig identifierbar faktor - t.ex. vid bedömning av ekonomisk utveckling i u-länder. Bostadspolitiken torde av många anses viktig att värdera på detta sätt. 3.3 Begreppsbildningssynsätt - oformaliserade prognoser Med begreppsbildning avses här teorier, som kan representeras av regler eller relativt enkla samband. Grundtankarna i ekonomisk pristeori kan vara ett exempel på detta. Här har vi alla former av experters "educated guesses": Utsagor om branschutveckling, yrkesframtider, teknikutveckling inom specialområden. Det är ofta fråga om återkommande bedömningar från personer och institutioner, som oavsett metod kan vinna respekt på grund av tillräcklig träffsäkerhet. Statistiska synsätt förekommer i dessa sammanhang i form av hänvisningar tumregler och erfarenheter, som antas vara allmänt vedertagna. (Oformaliserade prognoser är inte mindre vanliga i det vetenskapliga samhället än utanför.) Karaktäriserande för oformaliserade utredningar och prognoser är: Sektoravgränsningen i sig framstår som en viktig faktor för bedömningen av utsagornas trovärdighet. Ju mindre sektor och ju mer korrelerad till bedömarens egen erfarenhet - ju mer trovärdig prognos. Prognos-produktionen är ofta kopplad till ett hävdande av sektorsavgränsningens legitimitet eller prognosproducentens intressen. 3.3.1 Att lära av historien Huruvida man kan lära av historien eller inte är en alltför ospeciferad frågeställning för att man ska kunna ge något svar. Historisk kunskap ger oss underlag för praktiskt taget alla beslut. Vissa utslag av ointresse för historia är uppenbart förkastliga, som t.ex. oförmåga att se att ekonomin verkar i konjunkturcykler eller insikt om att det pågår en fortlöpande utveckling av teknik och produktivitet i näringslivet. Att t.ex. studera den muhammedanska offensiven runt år 1000 kan mycket väl vara lika lärorikt som att studera politiken under första världskriget. Den tongivande tolkningen av nutiden och det intellektuella etablissemangets "normal-åsikter" har många svagheter. Ett bra exempel är enligt min mening det totala sammanbrottet för "Orwell - 1984-profetian". I verkligheten har ny teknik säkrat demokrati och större individuell frihet. Undergångsprofetiorna från 40- och 50-talen framstår snarast som en befogad manifestation av ångest inför vad som faktiskt var verklighet under seklets första hälft. 4 Exempel från byggande och fastighetsförvaltning 4.1 Några klassificeringsexempel 4.2 Vad handlar utsagor om ? 5 Möjligheterna att uttala sig om framtiden 5.1 Identifikationsproblemet Prognoser och experters argumentering måste i det verkliga livet integreras med människors tänkande och förhållningssätt. Figuren nedan visar på att kunskap om framtiden kan vara a) Tydligt "operationell" och sträcka sig över ett kort, ganska väl förutsägbart perspektiv (övre delen av triangeln) eller b) Långsiktig, vilje- och insiktsbetonad (nedre delen av triangeln). Det långa perspektivet föder vårt korta perspektiv med insikter och verktyg för kritisk omprövning. Figur "Prognos-sikten" KONKRETION -1- Projektledning: Mål-metod -2- Människa som produkt: Politik-Prognos -3- Människan som subjekt: Samhällsförklaringen-Framtidsvisionen ABSTRAKTION ........................................................ NU FRAMTID På nivå 1 har vi den dagliga praktiken med mål och medel kedjade i varandra i naturlig miljö-beroende följd. Nivå 2 representerar den sociala ingenjörskonsten - den huvudsakliga spelplanen för det vi i dagligt tal kallar prognoser. Här är det ofta fråga om att genomföra det goda och effektiva inom ramen för en viss samhällssyn och en viss "state of the arts". Nivå 3 representerar ett slags kollektivt medvetande om vadan och varthän. Vad är då prognoser på fastighetsmarknaden? På nivå 1 kan förutse den kortsiktiga utvecklingen och nästa drag från konkurrenterna på marknaden. På nivå 2 har vi alla kloka förutsägelser om konjunktur och branschutveckling, resonemang om mål och medel i bostadspoitiken, etc På nivå 3 finns det som sammanhänger med överraskningar i samhällsutvecklingen, ny teknik och ny livsstil, ekologiska omvälvningar eller vetenskapliga genombrott. 5.2 Relevansproblemet Medvetandet alltid en delmängd. 5.3 En utsagas räckvidd Förståelse, bakgrund, djup. ------------------------------------- Gunnar Sommestad aug 1993 ---------