1.

Det sommestadska varumärket har växt till sig. Det är snart dags att fira 50 år.

Sommestad skapades under flytt till Uppsala’s Luthagen, närmare bestämt på Börjegatan 7. Ett av många hus som byggpatriarken Diös skapade. Lägenheterna hade öppen spis, vilken densamme Diös alltid personligen slutjusterade i varje lägenhet.

I Diös’ kölista för denna hörnfastighet fanns en joker: Folkskolläraren och kantorn Alvar Den Glade, (fallen efter plåtslagarmästare Gunnar Persson i Tranås) och hans maka Evy Skarpa-Viljan från Husqvarna.

Alvar hade med viss möda lyckats hänga kvar med sin lägenhetsbokning i BRF Dagmar. Spara pengar kunde de nog. Smålännings-kompetens ska man ta på allvar.

I huset skulle annars ovan oss komma att bo neurologprofessorn Bohm, som inte tålde buller, åldrige Biskop Cullberg Västerås högst upp till höger, far till två välkända bröder inom psykiatrin, mitt emot Herr Didner, innehavaren av en exklusiv modebutik, två över oss Fricks, författare och akademiker, osv,

Snett under oss i en tvåa bodde en tid en gladlynt ung man med yvigt blont lockigt hår. Jag tror att han brukade synas i en vit Volvo P1800. Han skojade ofta med grannar och brukade visa att han köpte oxfilé till sin lilla sällskapshund i Konsum tvärs över Fredsgatan. Alvar Den Glade döpte honom förnöjt till ”JS”, eftersom det kryptiskt stod J.S. på dörren. Ja man förstod väl kanske att han förmodligen var kopplad till Korsnäs storfinans och pengar.

Alltså, Jan Stenbeck, kapitalist och svensk samhällsomdanare i världsklass.

 

2.

En vacker dag, när flytten från lärarbostaden i Börje till Börjegatan 7 hade närmat sig, stegade en upprörd Alvar Den Glade in i den gula lärarbostaden, 7 km från infarten till Uppsala. Evy försökte likt en vasstungad Sherlock Holmes dra fram kontentan av hans stadsbesök: Jo, då, vi var nog kvar som blivande lägenhetsinnehavare. Om nu inte domprosten XYZ… blum, blum, blum. Men på en annan dörr i trappuppgången än vår  stod det ”A. Persson”!

Anfäkta anamma, nu skulle namn bytas!   Borta var bakdantet av lärarkompisar som bytt namn. ”Ingvar H. Ericsson”-strategin dög inte heller.

Året var 1962. Sex röstberättigade ”Persson” varav fyra barn. Vi barn satt på parkettgolvet under den rejäla dragdörrens öppning mellan vardagsrum och bibliotek i Börje. Tvillingarna var fem år och definitivt begåvade nog att delta. Patentverket hade försett oss med en lista: ”Sommeryd, Sommeröd, Sommefors, Sommestad, Sommeby” och några till. Det enda blockerade var egentligen ”Somme”. Många har väl sett brädgården ”UNO SOMME” vid samhället Sommens järnvägsstation.

Jag röstade ”stad” och hade kunnat tänka mej ”ryd”.

3.

Sommestad har onekligen haft framgångar som varumärke.

Först ut var en advokaten Mats som utvecklade välfärdsstrategierna för idrottsstärnor.( Kusin Mats tog namnet efter benägen förfrågan.)
En professor blev det, med modern genusinriktning. En stycken var möjligen besvärande skralt för att vara i den uppsalakoordinaten. Liten till växten, men naggande god. Carl Tham lanserade Lena och Bo som ett nytt myrdalspar. Alltnog, Lena S. har varit verksam. (”Man måste vara VERKSAM” sa min förste svärfar från F16. Jag tror att han menade att det skulle vara både idoghet och effekt.) Lena gick vidare som energtiminister, ideolog för vänstersocialdemokrater och är nu landshövding. Professorsfamiljen har skickat två söner till engelska högskolor, den ene till Trinity College i Cambridge. Dessa begåvade unga män är dock inte Sommestad utan ”Malmberg”.

Eva, operalibrettist m(mycket)m finns i södra Sverige och ännu mer i Damark.

Emma, danskt barn, och genetiskt halvsyskon med uppsalabarnen, har pappans namn Holten. Hon har den sista tiden turnerat jorden runt och berättat om sitt alternativa koncept för att möta kränkande pornografi i det demokratiserade informationssamhället.

En av mina söner har disputerat på KTH och ansvarar nu för ett laboratorium i Linköping där man bl.a. simulerar datakrigföring.

En annan basar för en programmerngsstudio i Stockholm som sköter dataspelssuccén ”Candy Crush Saga”. Sedan en tid har det varit världens mest spelade spel på mobiltelefon.

Och så är det alla vi andra som kanske gjort väl så viktiga saker utan att vara kändisar.

4.

En utvikning: Min finska hustru Orvokki har en kusin som var enda barnet i sin familj. När hon fick sitt andra barnbarn berättade hon detta för den kusinen. ”Jo, jaa. Jag har trettiotvå.”!! — På ett kusinmöte nyligen i mittersta Finland hade han med sig sina barn- och barnbarnsdata på släktforskningsblanketter. Så hans tal blev inte besvärande långt.
(En cool laestadiankille med husvagn och välbehållen fru. ”Det är klart att det är trevligt, men numera känns det allra bäst när man ser baklyktorna på bilen”, sa han. Då hade han med god fart passerat sextio banbarn!